Rikslänkarna på mässan ”Sverige mot narkotika”

 ”Syns Du inte - finns Du inte”.

Rikslänkarnas monter på mässan "Sverige mot narkotika" i Västerås

Riksförbundet med sina Distrikt och Sällskap, har ett stort utbud av informationsmaterial
för att kunna visa sig. Vi har allt från skärmutställningen Länk 2000 till informationsmaterial
i form av  utbildningspärmar, folders, miniskärmar etc. Allt detta finns att tillgå genom förbundsexpeditionen.

Våra Sällskap har under det senaste året haft skärmutställningen uppställd på närmare
150 platser runt om i landet och den fortsätter att vandra runt.

Det gick inte att missa vår monter, då man kom upp på plan 2.
Vårt namn syntes högt över besökarskaran.

Vi deltar i symposier, utbildningar, debatter och uppvaktningar av myndigheter och departement.    Vidare deltar vi i olika mässor runt om i landet. Allt för att sprida kännedom
om vår verksamhet. Nu, senast deltog vi, som enda Länkorganisation i mässan ”Sverige mot narkotika”, som i år förlagts till Västerås.

Mässan ”Sverige Mot Narkotika”, är en återkommande nationell manifestation för svensk

narko-tikapolitik. Det är en mötesplats för många människor och erfarenheter utbyts,
nya fakta och forskning presenteras. Mässan genomfördes första gången 1993 i Stockholm.  

Bakgrunden till mässan var bland annat det då förestående svenska EU-inträdet och de
farhågor som fanns inför att öppna gränserna mot Europa.

Många som deltog i olika seminarier i kongresshallen kom också förbi Rikslänkarnas monter.

Lars-Åke Forsman informerar intresserade besökare.

Alf Weije i samspråk med monterbesökare.

Arrangörer av mässan är centrala svenska myndigheter och organisationer som företräder förebyggande insatser, vård, behandling och kontrollinsatser inom drog- och narkotika-
området.

Arbetet med mässan började för vår del redan för länge sedan, eftersom varje framträdande oavsett  om det gäller en information i en skola eller en nationell mässa kräver noggranna förberedelser. Jag tror att vi var en av de som först beställde monterplats. Det fanns en hel
del att välja bland och efter att ha bedömt att det nedre planet skulle bli ”litet rörigt” och oöverblickbart bestämde vi oss för att välja en plats alldeles intill en av ingångarna till den
stora kongressalen.

Västerås ligger geografiskt inom vårt Stockholmsdistrikt som nu hade att vara värddistrikt
för mässan. Inför den hade förbundskassören, som hade det centrala ansvaret mycket god
hjälp av Alf Weije, som är en av Stockholmsdistriktets ledamöter i Förbundsstyrelsen.
Skärmar skulle uppdateras, folders och annat utställningsmaterial tas fram o s v.

Dagen före mässans öppnande for så Ingemar Rosén, Alf Weije och ett par andra från Stockholmsdistriktet till Västerås och Aros Congresscenter. På vägen dit hämtade de upp förbundsordförande Lars-Åke Forsman som anslöt via Arlanda flygplats.  

Lars-Åke Forsman och Alf Weije tillsammans med Ingegerd Lobelius och Roland Karlsson från Stockholm/Mariedal

Full rusch i montern.

Torshällalänkarna ställde upp med en stor besättning.

Med i bagaget fanns allt det  material som skulle användas under utställningsdagarna,
för att ge en så komplett information som möjligt.

Vi hade beställt en monteryta med öppna sidor framåt och åt sidorna. Nu monterades två skärmutställningar upp som fick utgöra vänster och högersidor. Utställningarna skiljde sig åt,
så att väggarna inte blev identiska. I fonden av montern, högst upp sattes en fyra meter lång banderoll med riksförbundets namn upp. På bakväggen monterades ett par av våra senaste affischer och på de två bord som fanns lades folders, häften och tidningar upp.

På det här viset lyckades vi bygga upp en monter med ett tilltalande och lockande utseende.
Jag vågar, utan att ta i för mycket, påstå att vår monter var en av de bästa på hela mässan.  Sedan allt ”trimmats in” på onsdagskvällen, kunde så alla dra sig tillbaka för nattvila inför öppningen.

På torsdagen strömmade så besökarna till.  Den största delen av dessa kom förbi vår monter, eftersom vi, som tidigare sagts, genom att vara ute i god tid fått en av de bästa utställningsplatserna i direkt anslutning till utgången från kongresshallen, där alla seminarier hölls.

Som grannar på mässan hade vi bl.a. CAN, NA (Anonyma Narkomaner)  och      Kriminalvårdsstyrelsen.  Förutom grundbesättningen deltog medlemmar från Sällskapen i Stockholmsdistriktet under de här dagarna. Det var en behövlig hjälp eftersom vi hade många besökare och informatörer behövdes.

På torsdagen kom medlemmar från Stockholm/Mariedal och Solna och på fredagen från Botkyrka, Enköping, Eskilstuna och Torshälla. Det var glädjande att så många ställde upp,
även om vi saknade några Sällskap.

Första dagen kom väldigt många besökare. Kanske var det så att man hört talas om tidigare mässor och vad de visat och gett och att detta var orsaken till det stora besökarantalet.
En uppskattning säger mig att det var väl så många deltagare i år som vid den förra mässan i Malmö.

Glädjande med så mycket unga intresserade besökare i vår monter.

Lars-Åke Forsman håller låda för vetgiriga besökare.

Alf Weije svarar på frågor från intresserad dam och Lars-Åke Forsman kollar om någon folders saknas på bordet.

Mycket positivt var att många unga människor besökte mässan. Skolorna - från gymnasiet
och uppåt - hade tagit tillfället i akt att besöka den och vi hade jämt upp att göra med att informera eleverna inför deras kommande redovisningar och uppsatser.

Många kontakter knöts under mässdagarna, såväl nationellt, regionalt som lokalt.

Tidningar, prospekt och folders, inte minst  ”Drogfakta”, fick stor uppskattning av besökarna
och fick en ”rykande åtgång”. På torsdagen hade mycket av det vi hade med oss från
Stockholm gått åt så vi fick förstärkning av material inför fredagen från Torshällalänkarna,
som hade ett mindre lager. Vi fick också flera beställningar på våra informativa affischer av besökare utanför våra egna led för att användas i informations- eller utbildningssyfte.

Vilka var då besökarna, utöver de ungdomar som nämnts?

Ja, här fanns människor av alla kategorier från beslutsfattare inom stat och kommuner, befattningshavare inom social-tjänsten, men också ett stort antal ”vanliga Svenssons”,
eftersom en sådan här mässa p g a utvecklingen på missbruksområdet, har ett mycket stort allmänintresse.

Alla  som ville hade möjlighet att besöka mässan eftersom entrén var kostnadsfri.

Vi   som arbetade  under  mässdagarna, från grundbesättningen och alla deltagande Sällskap
kan bara konstatera att mässan var värdefull i många avseenden och var värd varenda satsad krona.

Den gav oss också en indikation på hur viktigt det är att ”vara med där det händer något”
och vi är beredda att fortsätta med den här typen av nationell information.

 Text, foto/Ingemar Rosén