I samband med Nykterhetsrörelsens Landsråds årsmöte på Tollare folkhögskola, hade man inbjudit de båda alkoholforskarna Thor Norström och Håkan Leifman till att hålla ett föredrag om en stor europeisk undersökning och utredning kallad European Comperative Alcohol Study (ECAS).

Thor Norström är professor vid Institutionen för social forskning vid Stockholms Universitet och har varit koordinator för undersökningen. Håkan Leifman är fil. dr. och alkoholforskare och är en av de 11 europeiska forskare som deltagit i projektet, vilket finansierats av EU-kommisionen, Socialdepartementet, Folkhälsoinstitutet och finska Stakes.

Resultatet, som redovisats för såväl EU-kommisionen som WHO:s ministerkonferens, är i många avseenden intressant. Inte minst visar den att

” S. K.  MÅTTLIGT DRICKANDE AV ALKOHOL INTE SKYDDAR MOT HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR”

Att alkohol, skulle ha någon skyddande effekt, är något som vi heller aldrig trott  inom Länkarnas Riksförbund. Det är inte bara en lös uppfattning som vi haft, utan den har varit grundad på  fakta som vi erhållit genom kontakter med läkare och forskare. DOCK – har ingen kunnat uttala sig så säkert som man nu gör genom resultaten av ECAS.

  Vad är då ECAS?

  Jo – det är en studie som genomförts i 15 länder i Europa, alla EU-länderna utom Luxemburg och Grekland, men istället har Norge och Island, som ju inte tillhör EU varit med i studien.

  I ECAS har man studerat ländernas:

1. Alkoholpolitik
2. Konsumtion och mönster
3. Kopplingen mellan totalkonsumtion och alkoholrelaterade sjukdomar
4. Kopplingen mellan alkoholpolitik, konsumtion, dryckesmönster och skador.

I studien har man delat in länderna i högkonsumtions-, och lågkonsumtionsländer, där Sverige befinner sig i ett mellanläge mellan dessa båda kategorier. Vidare har man delat in länderna efter vad man dricker d v s i vinländer, ölländer och spritländer där Sverige, Norge och Finland representerar den sistnämnda gruppen. Irland, Tyskland, Storbritannien och Danmark företräder ölländerna och de övriga vinländerna.

  ECAS ger för många flera ”oväntade resultat”, men faktum kvarstår att redan tidigare kända eller befarade  fakta vetenskapligt bekräftas. Att länder med hög alkoholkonsumtion också har de flesta fallen av skrumplever är ett av dessa fakta som fastslås.

Vad man kanske inte känner till är att vissa högkonsumtionsländer observerat faran med och skadorna av en hög alkoholförbrukning. Så har t. ex. Frankrike varit uppmärksamma på detta. Alkoholreklam är sedan  flera år tillbaka förbjuden och totalförbrukningen har faktiskt under den senaste tioårsperioden sjunkit men 10 liter per person och år.

  När man talar om konsumtion och följderna av denna, är det viktigt att veta att det inte handlar om vad man dricker (öl, vin eller sprit), utan det är mängden  ren alkohol och allt är omräknat till detta mått.

Totalförbrukningen skiljer sig (enl. ECAS) högst anmärkningsvärt.
I Sverige räknar vi med 6.1 liter per person och år medan den i Italien är 9,2 liter och de flesta andra länderna ligger mellan 10 – 13,7 liter per person och år. Här finns det dock ett mörkertal p g a svartsprit och införselsprit och räknar med detta höjs siffrorna med cirka 1 liter.

  Dryckesmönstren skiljer sig mycket mellan länderna. I de Sydeuropeiska länderna står faktiskt de något äldre 40 – 50 åringarna för den största konsumtionen medan det i andra länder visar sig att 22 – 24-åringarna dricker mest.

Berusningsdrickandet har ökat markant bland ungdomar och i det fallet 2 – 3 gånger mer hos män än kvinnor. Vi vet att kvinnorna allt mer har tagit efter ”det manliga dryckesmönstret” men ECAS konstaterar att den största förändringen inträffade under 1970- och 80-talen. Berusningstillfällena i samband med alkoholförtäring ligger i Sverige på 30 %, i Tyskland på 14, i Frankrike på 5 och i Storbritannien  på 24 %.

  Så frågan: ”När dricker man?”

Vid undersökning av dryckestillfällen de senaste sju dagarna  visade det sig att frekvensen för Sverige är låg, medan den är hög i ex vis. Frankrike och att den ökar med ökad ålder. De unga tar med stigande ålder efter de äldres mönster.

  Var dricker man?

I Sverige är det vanligt att man dricker hemma, i det i de andra länderna är mindre vanligt. På restauranger eller barer dricker unga människor i större utsträckning än äldre och i det här fallet ligger Storbritannien i topp.

  Hur skulle då en sammanfattning kunna se ut?

Ja -  man kan konstatera att Sverige totalt sett ligger något under de övriga spritländerna, att vi inte närmat oss Sydeuropa, att skrumpleverfrekvensen  inte förändrats och att vi har haft en restriktiv alkoholpolitik. Trots detta visar dock ECAS vi hade en viss ökning i konsumtionen  1997 – 98 och att vi har en absolut ökning år 2000 i förhållande till åren 1996 – 98.

Vidare vad som är viktigt! Den ökade försäljningen i Sverige beror på Systembolagets ökade öppethållande med lördags- och på vissa platser kvällsöppet. Sverige har idag en tendens att gå mot en ökad konsumtion. Totalt sett är svartspriten en liten del av det som förbrukas och  likaså de ändrade införselkvoterna. Systembolaget ”leder alkoholleveranserna”

ECAS visar att en restriktiv alkoholpolitik är gynnsam vad avser alkoholkonsumtionen. Så t. ex. visar det sig att högre alkoholpriser ger en lägre konsumtion och att en högre konsumtion ger en högre frekvens av skrumplever – och ännu en gång –

DET FINNS INGET SYSTEMATISKT MÖNSTER, SOM GÖR ATT MAN KAN SE ATT DET SKULLE HA NÅGON SOM HELST POSITIV EFFEKT ATT DRICKA PÅ ”MEDELHAVSVIS”.
EN TOTALANALYS (AV DÖDLIGHETSTAL) VISAR INTE  NÅGON POSITIV EFFEKT AV MÅTTLIGHETSDRICKANDE.  

  * * * *

Av ovanstående referat framgår tydligt vikten av det som Länkarnas Riksförbund alltid värnat om:

  -          Att värna om den svenska restriktiva alkoholpolitiken
-          Att informera människor, framförallt de unga, om alkohol.
-          Att vara uppmärksamma på och bemöta massmediala dåligt underbyggda uppgifter
               om alkoholens ”medicinska effekter”
-          Att motarbeta alkoholproducenternas lobbyverksamhet
-          Att motarbeta de ”alkohol- och drogliberala krafterna” i samhället.

Ingemar Rosén/Redaktör, Vi Länkar/