Barn , ungdom, alkohol och droger

Flickor ska aldrig smaka sprit.
Anledningen är självklar, de är de som ska stadga de unga männen
och därför bibehålla sin värdighet, sin skönhet och sin intelligens.
(Ur Temperance Education Journal, 1974, OHIO USA)

Alkoholmissbruk bland svenska tonårsflickor.
(Maria ungdomsklinik, Stockholm)
Betecknande för dessa flickor är:
1. Uppväxt i otrygg miljö
2. Ångest, depressiva symtom.
3. Impulsiv och ohämmad sexualitet.
4. Tidigt missbruk.
5. Sexuellt utnyttjande.
6. Misshandel.
7. Underlivsinfektioner.
8. Fysiska och psykiska skador.
Effekterna drabbar flickan själv och det uppmärksammas ej såsom pojkars missbruk,
som ofta leder till att den allmänna ordningen störs.

Margareta Linden - Boström, Linköpings Universitet.
1189 personer, mest kvinnor.
Unga kvinnor dricker alltmer som män.
1. De hamnar och blir kvar i enformiga arbeten med litet eget ansvar.
2. Social otrygghet och dålig psykosocial arbetsmiljö leder till hög alkoholkonsumtion.
3. Unga kvinnor i socialgrupp 3 utgör riskgrupp.

P-A Rydelius, Children of alcoholic fathers (Barn till alkoholist fäder).
20 års observationstid.
Statistiskt säkerställda skillnader i förekomst av:
1. Missbruk.
2. Kriminalitet.
3. Kroppslig sjuklighet.
4. Psykiatrisk sjuklighet.

Ingvar Nylander, Children of alkoholic fathers, 1960.
Alkoholistbarn + kontroller.
(Drygt 200 barn i varje grupp).
Statistiskt säkerställda skillnader i förekomsten av:
1. Huvudvärk.
2. Buksmärtor.
3. Trötthet.
4. Illamående, kräkningar.
5. Sömnstörningar.
6. Affektlabilitet (Stark sinnesrörelse, snabba humörsvängningar).
7. Ångest.
8. Nedstämdhet.
9. Aggressivt beteende.
10.Kamratsvårigheter.
11. Motorisk oro, rastlöshet.
12. Koncentrationssvårigheter.

Kunskapsöversikt, SOU 1994 (Statens offentliga utredningar).
Vad vet vi?
1. Barn till alkoholiserade föräldrar löper större risk att försummas och vanvårdas.
2. Har förhöjd dödlighet under småbarnsåren.
3. Upplever mer våld inom familjen.
4. Har sämre allmän utveckling under småbarnsåren.
5. Har fler barnpsykiatriska symtom.
6. Får oftare skolsvårigheter trots normalbegåvning.
7. Ökad risk för psykiska besvär och hög sjuklighet som vuxen.
8. Pojkar löper större risk för anpassningssvårigheter och missbruksproblem redan i tonåren.

Vad vet vi inte?
1. Varför tycks flickor nå en bättre social anpassning som vuxna?
2. Utvecklar flickor egna anpassningsproblem, vilka i så fall?

Hur förklaras "maskrosbarnen"?
En flicka berättade - min mamma drack alkohol och åt tabletter och var för det mesta påverkad av något.
Min pappa var också, liksom mamma alkoholist, men hade mera kontroll över sin situation. Jag och min bror agerade vårdare utan lön och semester.
Man kan uttrycka det ungefär så här - i vår familj fanns inga barn, bara korta vuxna.
Barn som far illa riskerar att tidigt hamna i missbruk och kriminalitet. De som trots allt klarar sig bra har en speciell "maskroskapacitet".
Maskrosbarn är ensamma och modiga barn och de växer upp till modiga vuxna. De är kreativa och de förmår att till sist skapa sig ett värdigt liv.
Att livnära sig av den allra magraste jord - det är den speciella kompetens, som gör att vissa barn, de så kallade maskrosbarnen, klarar sig bra trots stora påfrestningar. Maskrosbarnen växer upp med missbrukande eller psykiskt sjuka föräldrar men utvecklas trots det till duktiga människor.
För syskonen har det ofta gått betydligt sämre.
Maskrosbarnen tar stort ansvar i sina familjer. De häller ut spriten, ringer polisen när pappa misshandlar mamma, tröstar syskonen och går till socialen för att ordna rekvisition på mat. Maskrosbarn har inga fallskärmar i yttre mening, men har däremot inre fallskärmar. Det är det som är deras "maskroskompetens".
Solveig Cronström Beskow tror att en del av förklaringen till denna kompetens är medfödda anlag,
som används till det yttersta. - Det handlar inte om den tilldelade mängden utan om förmågan att tillgodogöra sig av det som är tilldelat.
Maskrosbarnen har en logisk förmåga som hjälper dem att skilja ut sig från föräldrarna och inte uppslukas.
Det hjälper dem också att lösa problem och räkna ut konsekvenser. Tack vare emotionell intelligens kan de handskas med sina och andras känslor.
En viktig tillgång är att maskrosbarnen kan bevara goda bilder inom sig att hämta näring ur. I vuxen ålder använder många sin kreativa förmåga till att skriva dikter, måla, sjunga eller laga goda måltider.
Men det medfödda räcker inte, maskrosbarnen måste ha fått tillräckligt mycket kärlek och omsorg de första åren i livet.
Det kan vara av en förälder - även en missbrukande förälder kan ge mycket kärlek emellanåt - eller någon annan vuxen i närheten.
Senare i livet kanske stödet kommer ifrån en slöjdlärare, en kompis mamma eller en morfar. Denne blir ett "bekräftande vittne", någon som ser och förstår vilken tung börda barnet bär.
Skolan är viktig. Maskrosbarnen är ofta tysta - och anses därför ibland obegåvade - men har stor glädje av att lära.
Många tycker om att läsa, något som flera av de intervjuade har lärt sig redan vid fyra - fem års ålder.
Maskrosbarnen klarar sig ofta bra i skolan fram till 11-12 års ålder. Då kan det komma en brytpunkt, när de börjar jämföra sig med andra barn och inser att de lever ett annorlunda liv. Den insikten skapar sorg och förvirring.
- Livets krokben får dem att snava ibland men de kommer igen, säger Solveig Cronström Beskow.
Någon tonårsfrigörelse finns det knappast tid till när man är fullt upptagen med att överleva. Ibland kommer revolten senare, när någon annan tagit över ansvaret i familjen.
Maskrosbarnen bär på en längtan, men inte efter något konkret för då finns risken att bli besviken.
De längtar efter nåt odefinierbart som inte går sätta ord på.
- För att kunna längta måste du ha ett hopp och en tillit till framtiden och det har maskrosbarnen.
Men de förlägger sin längtan långt fram i tiden då de är vuxna och kan skapa ett eget liv.
Det är mycket viktigt att alla vuxna som möter utsatta barn möter dem på ett respektfullt sätt. - En sådan liten sak
som att alltid hälsa ordentligt på varje barn på mornarna kan betyda att barnet känner sig sedd.
Lästips: Dansa med träben, av Solveig Cronström-Beskow, Maskrosbarn och andra om överlevnadens konst - och pris
Solveig Cronström-Beskow är legitimerad arbetsterapeut, legitimerad psykolog och legitimerad psykoterapeut.
Efter många år inom rehabilitering, barn- och ungdomspsykiatri och vuxenpsykiatri ägnar hon sig nu huvudsakligen åt förebyggande verksamhet, forskning och undervisning. Hon har på Natur och Kultur tidigare givit ut Sorgens många ansikten, 1982, pocket 1991.

De viktigaste orsakerna till att barn i alkoholistfamiljer blir känslomässigt skadade.
1. Missbrukarens personlighetsförändring och oförutsägbarhet.
2. Bristande omvårdnad.
3. Omild behandling.
4. Missbrukarens oförmåga att klara föräldrarollen.
5. Isolering och brist på sociala kontakter.

Överlevnadsstrategier i familj med missbruk.
RIGIDITET Anpassning till det oförutsebara. Förändring motarbetas. Barn hindras mogna, vill behålla dem små men de tvingas ta stort ansvar.

TYSTNAD Också om känslor.

FÖRNEKANDE Hörnsten i systemet. Så länge det fungerar behöver inget ändras. Det barnet ser, hör och känner är enligt omgivningen inte sant. De kan inte lita varken på sig själva eller andra.

ISOLERING Slutet system. Ingen släpps in.

Tre outtalade lagar i alkoholistfamiljer.
don´t talk, don´t trust, don´t feel.

1. Tala inte med någon om "familjehemligheten".
2. Lita inte på någon.
3. Känn inte efter, visa inte känslor.

Det är ett beteende som uppstår till följd av ett liv i ett missbrukarhem.
Naturligtvis mår de här barnen inte bra, nej de mår riktigt dåligt.
För att kunna hjälpa de här "små" människorna har man provat olika metoder.

Det finns flera vägar att komma till rätta med deras problem och några av dessa är:
1. Tala med en kompis.
2. Tala med kamratstödjare.
3. Tala med skolsyster.
4. Delta i pedagogiskt program.
5. Gå i terapi.
Av dessa metoder har det visat sig att nummer 4. "Att delta i ett pedagogiskt program", har visat sig mest framgångsrikt.
I ett sådant hjälps barnen till självinsikt och självkunskap, vilket betyder att man behandlar saker som skuld, skam, känslor, tankar etc. Här behandlas relationer till familjen och till kompisar och deltagarna ges ingående kunskaper om droger och kemiskt beroende.
Det här är ett program som tar lång tid att gå igenom och det måste alltid ske i grupp.
Barnen måste "läras" att inte skada andra, att få tillit till sig själva och andra och de ska veta att de har rätt till att ha det bra.

Möte med barn till missbrukare.
1. Lyssna, bekräfta, erkänn barnets känslor som verkliga och sanna.
2. Förmedla kunskap om alkohol och missbruk.
3. Tre huvudteser:
    Det är inte ditt fel…
    Du är inte ensam.
    Det är tillåtet att tala om hur man har det.
4. Fokusera på barnets problem, inte föräldrarnas.
5. Moralisera inte, värdera inte.
6. Barnet är beroende av sina föräldrar, älskar dem, är lojala mot dem och har behov av
    att känna sig  stolta över dem.
7. Visa att det finns vuxna man kan lita på.

Enkät inom barnomsorgen, tio kommuner, SOU 1994.
Observerade signaler bland barnen:
1. Vill inte berätta vad de gjort i helgen.
2. Hyperobservanta på föräldrarnas beteende när de kommer för att hämta.
3. Deltar inte i lekar kring att festa och skåla.
4. Är mycket duktiga med tidigt ansvar för föräldrarna.
5. Är överaktiva eller har koncentrationssvårigheter.
6. Visar bristande tillit till vuxna och aggressivitet.
7. Visar trötthet och hunger efter helger.
8. Är smutsiga och försummade.

Personligheter.
HJÄLTEN
Ofta äldsta syskonet. Duktig, bäst i klassen, ansvarstagande, men är aldrig riktigt nöjd med sin egen prestation. Vill visa att det inte finns något problem i familjen. Strävar efter att skapa struktur. Tidigt vuxen. Svårt bryta sig loss. Har hög ambition och är ofta självständig, en person som ofta är ledare i en grupp, men som har dålig självkänsla (självförtroende). Växer upp med psykiska problem och gifter sig ofta med en missbrukare.
SYNDABOCKEN (eller Rebellen)
Bråkig, stökig och kanske en vad vi ofta kallar "värsting". Den här personen är den som skolkar från skolan, ofta är aggressiv, drabbas av polisingripande, men längst inne egentligen är en ensam och rädd människa. Skyddar genom att ta på sig skulden, blir symtom-bärare. Familjens mest utsatta barn. Svag i skolan. Utagerande. Får oftare än syskonen egna drogproblem.
TAPETBLOMMAN (Det osynliga barnet)
Är tyst och försynt (försvinner in i tapeten), syns inte, har inga vänner, tycker om kramdjur. Oftast flicka, utplånar sig, ställer inga krav., ledsen, får ofta psykiska problem. (ätstörningar, personlighetsstörning, psykoser)
CLOWNEN
Är alltid aktiv, distraherar, spelar roller, skämtar, gör upptåg och har humorn som "avledare". Är förvirrad, ledsen, rädd och försöker fly från verkligheten. Söker uppmärksamhet och kärlek. Orolig, okoncentrerad. Kan inte sitta stilla. Ofta skador och olyckor. Som vuxen ofta psykosomatiska symtom. (sjukdom som har både psykiska och kroppsliga orsaker) (psykiatriska=själsligt obalanserade, somatiska= kroppsliga=fysiska)

Se även
Vad är narkotika?
Cannabis
GHB partydrogen
Alkohol & värktabletter
Våldet